|
Efter omfattande granskningar och vissa rättelser av dopuppgifterna
i kyrkans nya tillhörighetsregister återkommer projektet här
med valda resultat utifrån ett uttag för december 2000.
Begränsningar och oklarheter i det nya kyrkoregistret vid överföringen
1991.
Fortsatta källkritiska granskningar av dop och konfirmation visade
sig nödvändiga redan i de första översiktliga resultaten.
Då framträdde de oklarheter som uppstod 1991 vid överföringarna
från den klassiska folkbokföringen till det nya kyrkoregistret.
Tidsbrist och administrativa problem tvingade fram en uppdelning av överföringen
mellan födda före och efter 1941 med uppenbara skillnader i
resultaten. Därtill kom de rent källkritiska problemen genom
att kompletteringarna av dopet i kyrkoregistret av praktiska skäl
måste ske utifrån kopior av personakterna och inte från
de primära uppgifterna i födelseböckerna, som då
ännu inte hunnit filmas. Tyvärr rådde sådana och
andra begränsningar och oklarheter 1991, då folkbokföringen
överfördes till den lokala skattemyndigheten.
Nya villkor. Mikrokort/digitalisering vid RA/SVAR.
Nu ändras emellertid villkoren allteftersom landets kyrkboksmaterial
mikrofilmas/ digitaliseras och samlas på mikrokort och digitalt
vid Riksarkivets arbetsenhet, SVAR, Svensk Arkivinformation i Ramsele.
Därmed kan det nya registret granskas mot de återgivna originalkällorna
i födelse- och doplängderna.
Utifrån dessa möjligheter har projektet, "Kyrkostudier.
Kris och förnyelse", vid Forskningsarkivet i Umeå med
stöd av Riksbankens Jubileumsfond och Kyrkofonden inlett en systematisk
utvärdering. En sådan kvalitetsgranskning är helt avgörande
för det framtida värdet och bruket av kyrkans eget källmaterial,
i synnerhet som dopet kommer att vara den enda rättsliga grunden
för kyrkotillhörighet.
Översiktliga presentationer
Analyser och resultat sker i tabeller för riket, stiften, länen,
kontrakten och alla församlingar. Varje tabell är uppdelad
efter kön i femårsgrupper (ettårsindelning
för de yngsta). Kolumnerna är dessutom uppställda i tre
block, nämligen för kyrkotillhöriga (KTH), antecknade
(ANT) och icke kyrkotillhöriga (EJ KTH) i sin tur med
uppdelning för döpta/konfirmerade i svenska kyrkans
eller annan ordning. Denna uppställning återkommer i
alla tabeller och återspeglas även i de olika diagrammen.
Ytterligare begränsningar. Arbetet med födelseförsamlingar.
Tabellerna och diagrammen medger analyser främst utifrån boende
december 2000 i aktuell församling (kontrakt/stift). Tyvärr
begränsas bearbetningarna av att födelseförsamlingar
inte kan följas och analyseras på motsvarande sätt. Därför
är det högst angeläget att även födelseförsamlingskoden
överförs till det nya registret! Den befintliga boendeförsamlingskoden
är inte nog! På riks- och länsnivå kan vikten av
denna åtgärd illustreras i sina allmänna drag.
Lösningar på riks- och länsnivå. Flödesdiagram
och karteringar.
Lyckosamt nog kan födda totalt inom och utom landet liksom
koden för födelselän nyttjas i överföringen
från gängse befolkningsdata. Analyserna på länsnivå
kan då ske i flödesdiagram för varje län
alltifrån födda i länet till utflyttade, kvarboende,
inflyttade och boende i länet december 2000. Motsvarande
mönster erhålls för kontrakt och församlingar om
även födelseförsamlingskoderna införs i analysen!
- Karteringar av länens födelse-, flyttnings- och boendemönster
lämnar dessutom tänkvärda överblickar.
Anvisning för läsaren
Analysen av kyrkotillhörighet, dop och konfirmation
sker således på olika nivåer:
I. Totalanalys av boende i riket samt in-och
utrikes födda december 2000.
II. Stiftsanalys av boende december 2000
(även kontrakt och församlingar kan beställas).
III. Länsanalys med flödesdiagram
för födelse, flyttning och boende (kan beställas).
IV. Kartering av födelse- och boende.
Bilagor
Synpunkter på detta material emotses med tacksamhet. - Vad innebär
i dag de nya konturerna av kyrkotillhörighet och dop i riket, stiften,
kontrakten och i din egen församling? - Vad säger generationsmönstren,
eller skillnaderna mellan könen? - Vilka mönster och trender
råder för "antecknade"? - Vilka är de ej kyrkotillhöriga?
Frågorna är aktuella och många.
Efter önskemål därom kan kompletteringar och speciella
analyser genomföras t ex för enskilda kontrakt/pastorat/församlingar.
Det kan ge fortsatta diskussioner, nya inblickar och resultat - välkommen
att kontakta Forskningsarkivet!
Med förväntan
Egil Johansson
Forskningsarkivet, Universitetsbiblioteket, 90187 Umeå, Tel. exp
090-786 65 71.
www.foark.umu.se/omfoark/kyrkostudier/
|