Svenskt biografiskt lexikon, SBL, är ett standardverk och en
rik kunskapskälla för den person- och släkthistoriskt
intresserade. SBL började publiceras 1917 och har hittills
utkommit i 29 band (A-P). Det utges sedan 1962 av en statlig myndighet
med samma namn och är vid sidan av Svenska akademiens ordbok
det största uppslagsverket i Norden. SBL beräknas totalt
omfatta 38 band och vara slutfört 2015. CD-skivan ger bland
annat möjlighet till s k fritextsökning på exempelvis
ett släktnamn, ett yrke eller en ort.
Vilka kommer med? I SBL förekommer svenskar
och utlänningar som gjort betydelsefulla insatser inom samhälls-
och kulturlivets alla områden. Ett absolut krav (fr o m band
11) är att vederbörande är avliden. Personer i Finland
före 1809 och i provinser före deras avträdande tas
med liksom till Sverige inflyttade eller utlänningar i svensk
tjänst.
Personartiklar: Personartiklarna innehåller
ofta kompletteringar och korrigeringar till biografisk och genealogisk
litteratur. När det gäller en persons familjedata (födelse-
vigsel- och dödsdata för den biograferade och hans/hennes
make/maka samt fullständigt namn och yrke på föräldrar
och svärföräldrar) sammanställs dessa på
redaktionen och tas i första hand fram från kyrkoboksmaterialet.
Om sådant saknas konsulteras en rad andra samtida källor:
likpredikningar,
Riddarhusets stamtavlor, verser över enskilda, bouppteckningar,
samtida brev etc. Likaså sammanställs och kontrolleras
alla data i den biograferades s.k. meritförteckning (studier,
yrkeskarriär, uppdrag etc) och verkförteckning (tryckta
arbeten, kompositioner etc) noggrant.
Släktartiklar: Förutom personartiklarna
finns också en stor mängd artiklar som behandlar kända
släkter. Dessa artiklar ger uppgift om släktens ursprung
och om släktskapen mellan de släktmedlemmar som eventuellt
behandlas i särskilda personartiklar. De ger också kortfattade
biografier över dem som inte motiverar egna artiklar men ansetts
värda ett mer utförligt omnämnande. Att beakta är
alltså att SBL:s släktartiklar långt ifrån
innehåller någon fullständig redovisning av en
släkts medlemmar. Den främsta nyttan för en släktforskare
är det arbete som läggs ned på att fastställa
en släkts ursprung (i regel begränsat till generationen
före den person som antagit släktnamnet). Påfallande
ofta korrigeras felaktigheter i den traditionella släktforskningslitteraturen
(Elgenstiernas ättartavlor, Svenska släktkalendern, Örnberg
etc), som många gånger - i motsats till SBL:s artiklar
- inte bygger på forskningar i förstahandskällor.
Av nytta är också den käll- och litteraturförteckning
som avslutar varje artikel.
Databasen är fritt tillgänglig i Forskningsarkivet
 |
