Forskningsarkivet
Hem | Webbindex | Sök | Kontakta | Umeå UB
linje Forskningsarkivet > Samlingar > Handskrifter > Handskrift 41
Handskrift 41. Författarinnan Frida Åslunds arkiv (1879-1937)

Arkivförteckningen till Frida Åslunds arkiv
(pdf)

Foto av Frida Åslund
Frida Åslund
(Bild: Foark 41:18)

Frida Åslund 20/1 1879 - 4/10 1937, föddes i Umeå av avvittringslantmätaren och författaren Daniel Åslund och Maria Sofia Linder.
Frida Åslund tog folkskollärarinneexamen 1901 och arbetade som folkskollärarinna i Horndal, By socken i Dalarna.

Frida Åslund kom från en konstnärlig familj. Hennes två bröder Elis Åslund och Helmer Osslund, var kända konstnärer och även Frida målade.

Främst gjorde Frida Åslunda sig känd genom ett flitigt skriftställande och medarbetade i flera tidskrifter. Hon författade ett flertal romaner och folklivsskildringar. I böckerna finns autentiska detaljer, som fortfarande lockar till igenkännande pusselläggning för dem som känner till Umeå förr och nu. Hennes författarskap behandlar bl.a. barndomens Umeå på 1880-talet.

Frida Åslund började redan som liten att skriva ner olika händelser och notiser i dagboksform. Ett genomgående tema i hennes böcker är barnets nyfikenhet och barnets allvar. Den största delen av hennes böcker motsvarar denna barndagboksform. Frida Åslund erhöll även flera priser för sitt författarskap.

Hennes första bok, romanen Katarina-Anna utgavs 1910. Den följdes 1911 av Bangkeholm och 1912 av Carmen Bangk. Efter denna period av herrgårdsromaner gav inte Frida Åslund ut någon bok under 13 års tid. Om hon under den långa tiden gjorde uppehåll i sitt skrivande, eller om hon skrev för framtida publicering är ej klarlagt.

1925 var alltså det år då Frida Åslund återupptog utgivningen av sina litterära verk, då inom en helt annan genre än tidigare, nämligen barnbokens.

I tre böcker utgivna med några års mellanrum på folkskollärarnas egna förlag, Saga och Kamraterna, skildrar hon sin egen uppväxttid.

Boken Folke och Frida (1925) skildrar Frida Åslund upplevelser från sju till nio års ålder. Nästa bok Frida i Per-Nils gården (1928) täcker hennes äventyr tills hon fyllt tio år. I boken Tiden går (1932) berättar hon om sina äventyr i 12 - 15 års ålder. Under denna självbiografiska barnboksperiod gav hon också ut ett par andra böcker bl.a. romanen Främlingsfolket i Degerforsa (1929), vilken behandlar de problem som mötte ett inflyttat par från Frankrike i Västerbottnisk glesbygd. Romanen bygger på verklighetsbakgrund.

Foto av Frida Åslund
Frida Åslund
(Bild: Foark 41:18)

Under sitt fortsatta författarskap kom Frida Åslund att ge ut både barnböcker och böcker för vuxna, bl.a. dessa barnböcker: Pelles stuga och Norrsundabarnen (1933), den senare för övrigt översatt till danska, 1934 kom den romantiska berättelsen om Gertru från Svartliden ut. 1935 utkom återigen en barnbok, nämligen sjömansberättelsen om Jungman Niklas Bock. 1936 respektive 1937 utökades Frida Åslunds utgivna produktion med ytterligare två barnböcker, nämligen Önskedagen och andra barnhistorier följd av En riktig julstuga. Året efter hennes död utgavs barnboken Storfågeln och andra Norrlandsberättelser.

Förutom sin bokproduktion skrev Frida Åslund ca 200 noveller. Originalmanuskripten till hennes böcker och noveller har Elisabeth Bäckström, systerdotter till Frida Åslund, överlämnat som gåva till universitetsbiblioteket 1980-05-29.

Ordnings- och förteckningsarbetet av Frida Åslunds arkiv har skett i två omgångar. I denna omgång har en sammanslagning av antalet volymer gjorts. En konkordansförteckning finns att tillgå i bilaga 1. (En förteckning där volymnummer från det tidigare respektive detta förteckningsarbetet finns upptagna).
Arkivets omfång är på ca. 1.5 hyllmeter.

 

Forskningsarkivet vid Umeå universitet den 16/9 1998
 

Anders Johansson
 


Linje
Forskningsarkivet
Umeå universitet
Informationen kontrollerades den 6 oktober 2010
Ansvarig för sidan: anders.lindberg@foark.umu.se
Om Forskningsarkivets webbplats
Postadress: 901 74 Umeå
Tel: 090-786 65 71
E-post: Forsknings.Arkivet@foark.umu.se
Besöksadress: Samhällsvetarhuset, universitetsbiblioteket