1849 upphävdes lagmansrätt och kämnärsrätt.

Häradsrätten bestod av häradshövdingen och nämnden, tolv män - nämndemän. Vid rättens sammanträden, tingen, avgjordes juridiska och andra för folket gemensamma frågor. Lagtima ting skulle hållas tre gånger/år enligt 1734 års lag. Urtima ting hölls om något grövre brott inträffade mellan de ordinarie tingsterminerna.

Rådhusrätten utövade stadens råds dömande uppgift. Den bestod av borgmästare och rådmän och sammanträdde tre gånger i veckan och fungerade som första instans i de flesta brottmål. Kämnärsrätten handlade tvistemål och enklare brottmål. I domböckerna (serie A I) finns protokoll med bilagor från rättens förhandlingar. Framförallt gäller det brottmål och tvistemål men i äldre domböcker kan man även finna syner, fastighetsförsäljningar mm. Vid slutet av domboken fogades en förteckning på alla bötfällda personer vid tingen och vilka summor de skulle erlägga i böter (sakören) och hur böterna fördelades. Saköreslängden fungerar därmed som en sökingång till domböckerna men ger bara upplysningar om bötfällda personer och en kort sammanfattning av brottet med hänvisning till paragraf i domstolsprotokollet.

Så småningom kom vissa typer av ärenden att brytas ut ur de ordinarie domböckerna och protokollföras i särskilda protokoll.
Det gällde uppbud och lagfarter, inteckningar, förmynderskap, äktenskapsförord, morgongåvebrev, testamenten och bouppteckningar. Dessa protokoll kallades småprotokoll (serie A II).

Bouppteckningar skulle enligt 1734 års lag upprättas i samband med dödsfall. Det ålåg efterlevande man, hustru eller andra arvingar att uppteckna all egendom som fanns vid dödstillfället. Uppteckningen skulle ske inom tre månader efter dödsfallet och avskrift inlämnas till domstolen (häradsrätt eller rådhusrätt). I bouppteckningen finns förutom information om arvingars namn och bostadsort detaljerade uppgifter om boets fasta egendom och lösöre liksom fordringar och skulder. Bouppteckningarna återfinns oftast i särskilda volymer (serie F II) i domstolsarkiven men kan i vissa fall vara sammanbundna med småprotokollen. Sökingångar till bouppteckningarna är bouppteckningsprotokoll och person- och ortsregister som upprättats vid landsarkiven. Landsarkivet i Härnösand har överfört samtliga orts- och personregister över bouppteckningar ( - 1900) till en databas som man lämnar ut uppgifter från.
Bouppteckningar efter adliga personer finns i hovrättens arkiv, eftersom adeln fått sina ärenden angående arvstvister, testamenten och förmynderskap behandlade direkt av hovrätten.

I den s k mormonfilmningen av domstolsarkiv ingick framförallt häradsrätternas och rådhusrätternas domböcker från lagtima och urtima ting, småprotokoll och bouppteckningar från äldre tid till ca 1860. Konvertering och överföring av filmerna till mikrofiche pågår inom SVAR.
I Forskningsarkivet finns materialet från Västerbottens och Norrbottens läns tingslags häradsrätter samt Umeå, Luleå och Piteå rådhusrätter och magistrater.
För Västernorrlands län finns häradsrätterna för Medelpads domsaga, Selångers tingslag, Sköns tingslag, Torps tingslag, Tuna tingslag samt Ångermanlands domsaga, Södra Ångermanlands domsaga och Norra Ångermanlands domsaga. Dessutom finns Härnösands rådhusrätt och magistrat samt Arnäs och Själevads tingslags häradsrätter. OBSERVERA! Det Västernorrländska materialet har stora luckor.
För övriga Norrland finns Gävle rådhusrätt och magistrat.
Bouppteckningar och en del småprotokoll finns för spridda tidsperioder efter 1860. Även Svea hovrätts adliga bouppteckningar med register för tiden 1737 - 1815 finns på mikrofiche i Forskningsarkivet.

Litteratur: Handledning för forskning i domstolsarkiv (SVAR Ramsele 1999) Elisabeth Reuterswärd, Domböcker i häradsrätternas, rådhusrätternas och kämnärsrätternas arkiv (SVAR Ramsele 1995)