|
Till år 1849 fanns fyra instanser rörande mål som prövades vid de allmänna domstolarna. Första instans var på
landsbygden häradsrätten och i städerna kämnärsrätten. Andra instans var lagmansrätten på landet och
rådhusrätten i städerna. Tredje instans var hovrätten och den fjärde instansen var högsta domstolen.
1849 upphävdes lagmansrätt och kämnärsrätt.
Häradsrätten bestod av häradshövdingen och nämnden, tolv män - nämndemän. Vid rättens sammanträden,
tingen, avgjordes juridiska och andra för folket gemensamma frågor. Lagtima ting skulle hållas tre gånger/år
enligt 1734 års lag. Urtima ting hölls om något grövre brott inträffade mellan de ordinarie tingsterminerna.
Rådhusrätten utövade stadens råds dömande uppgift. Den bestod av borgmästare och rådmän och
sammanträdde tre gånger i veckan och fungerade som första instans i de flesta brottmål. Kämnärsrätten
handlade tvistemål och enklare brottmål. I domböckerna (serie A I) finns protokoll med bilagor från rättens
förhandlingar. Framförallt gäller det brottmål och tvistemål men i äldre domböcker kan man även finna syner,
fastighetsförsäljningar mm. Vid slutet av domboken fogades en förteckning på alla bötfällda personer vid tingen
och vilka summor de skulle erlägga i böter (sakören) och hur böterna fördelades. Saköreslängden fungerar
därmed som en sökingång till domböckerna men ger bara upplysningar om bötfällda personer och en kort
sammanfattning av brottet med hänvisning till paragraf i domstolsprotokollet.
Så småningom kom vissa typer av ärenden att brytas ut ur de ordinarie domböckerna och protokollföras i
särskilda protokoll.
Det gällde uppbud och lagfarter, inteckningar, förmynderskap, äktenskapsförord, morgongåvebrev,
testamenten och bouppteckningar. Dessa protokoll kallades småprotokoll (serie A II).
Bouppteckningar
skulle enligt 1734 års lag upprättas i samband med dödsfall. Det
ålåg efterlevande man, hustru eller andra arvingar att uppteckna
all egendom som fanns vid dödstillfället. Uppteckningen skulle
ske inom tre månader efter dödsfallet och avskrift inlämnas till
domstolen (häradsrätt eller rådhusrätt). I bouppteckningen finns
förutom information om arvingars namn och bostadsort detaljerade
uppgifter om boets fasta egendom och lösöre liksom fordringar
och skulder. Bouppteckningarna återfinns oftast i särskilda volymer
(serie F II) i domstolsarkiven men kan i vissa fall vara sammanbundna
med småprotokollen. Sökingångar till bouppteckningarna är bouppteckningsprotokoll
och person- och ortsregister som upprättats vid landsarkiven.
Landsarkivet i Härnösand har överfört samtliga orts- och personregister
över bouppteckningar ( - 1900) till en databas som man lämnar
ut uppgifter från.
Bouppteckningar efter adliga personer finns i hovrättens arkiv,
eftersom adeln fått sina ärenden angående arvstvister, testamenten
och förmynderskap behandlade direkt av hovrätten.
I den s k mormonfilmningen av domstolsarkiv ingick framförallt
häradsrätternas och rådhusrätternas domböcker från lagtima och
urtima ting, småprotokoll och bouppteckningar från äldre tid till
ca 1860. Konvertering och överföring av filmerna till mikrofiche
pågår inom SVAR.
I Forskningsarkivet finns materialet från Västerbottens och Norrbottens
läns tingslags häradsrätter samt Umeå, Luleå och Piteå
rådhusrätter och magistrater.
För Västernorrlands län finns häradsrätterna
för Medelpads domsaga, Selångers tingslag, Sköns
tingslag, Torps tingslag, Tuna tingslag samt Ångermanlands
domsaga, Södra Ångermanlands domsaga och Norra Ångermanlands
domsaga. Dessutom finns Härnösands rådhusrätt
och magistrat samt Arnäs och Själevads tingslags häradsrätter.
OBSERVERA! Det Västernorrländska materialet har stora
luckor.
För övriga Norrland finns Gävle rådhusrätt
och magistrat.
Bouppteckningar och en del småprotokoll finns för spridda tidsperioder
efter 1860. Även Svea hovrätts adliga bouppteckningar med register
för tiden 1737 - 1815 finns på mikrofiche i Forskningsarkivet.
Litteratur: Handledning för forskning i domstolsarkiv (SVAR Ramsele 1999) Elisabeth Reuterswärd,
Domböcker i häradsrätternas, rådhusrätternas och kämnärsrätternas arkiv (SVAR Ramsele 1995)

|