Jordeboken är en förteckning över alla skattlagda
hemman inom ett visst område (socken, fögderi eller län)
med uppgifter om deras kamerala förhållanden mantal,
grundskatt, rotering mm. De användes för att driva in
rätt skatt från varje hemman. Ibland finns också
uppgift om brukarens namn. Jordeboken upprättades av häradsskrivaren
i tre exemplar.Dessa finns arkiverade i häradsskrivararkiven
(ej så välbevarade), länsstyrelsens landskontor
och kammararkivet. Man skilde mellan två typer av jordeböcker;
den utförliga special- eller persedeljordeboken som upprättades
vart sjätte (efter 1731 vart tionde år) och de summariska
extraktjordeböckerna (förändringsextrakten) där
man bara antecknade förändringar av skatteförhållandena.
De äldsta jordeböckerna är från mitten av 1500-talet.
Enligt kungligt brev 20 februari 1821 bestämdes att ny persedeljordebok
skulle upprättas för alla län. Den kallas 1825 års
jordebok och är mycket utförlig. Den sista fullständiga
jordeboken påbörjades 1855 men var inte fullständig
förrän 1885. Där anges grundskatten i penningbelopp
och inte i de i olika landsdelar mycket skiftande skattepersedlarna
som för Västerbottens del bl a var smör och tjära.
Dessutom ges korta upplysningar om jordavsöndringar, skogsförhållanden,
odlingslån m m.
I Forskningsarkivet finns jordeböcker på mikrofiche
dels bland Norrlands landskapshandlingar och för Västerbottens
län 1630 - 1750 spridda år. Dessutom finns 1825 års
jordebok för Norrbottens, Västerbottens ochVästernorrlands
län.
|
