|
Genom kyrkolagen 1686 tillkom föreskrifter för hela landet
om att prästerkapet skulle föra folkbokföringsanteckningar.
Syftet med den personbokföring som infördes var att den
skulle tjäna prästens ämbetsgärning. "Prästerna
skola hålla vissa längder på alla sina åhörare,
huus ifrån huus, Gård ifrån Gård och weta
besked om deras framsteg och kunnskap uti deras Christendomsstycken".
De s k kyrkobokföringshandlingarna består av husförhörslängder
(församlingsböcker fr o m 1894) in- och utflyttningslängder,
födelse- och dopböcker, lysnings- och vigselböcker
samt död- och begravningsböcker.
I husförhörslängderna upptas församlingsborna
familjevis och i regel topografiskt efter by och fastighetsnummer.
Mer regelbundet förda husförhörslängder förekommer
från mitten av 1700-talet. Varje längd omfattar i allmänhet
en fem- eller tioårsperiod.
Födelse- vigsel och dödböcker kallas med ett
gemensamt namn för ministerialböcker, vilka enligt 1686
års kyrkolag skulle föras kronologiskt. Under äldsta
tid antecknades i regel födslar, vigslar och dödsfall
i en och samma bok, som kallades kyrkobok.
In- och utflyttningslängder fördes sporadiskt under
1700-talet och ger därför en ofullständig bild
av flyttningen mellan församlingarna. Först vid mitten
av 1800-talet blir de fullständiga.
Av de olika typerna av bilagor till kyrkobokföringen har
framförallt flyttningsattesterna sitt intresse. Dessa intyg
utfärdades av präst i utflyttningsförsamlingen
för uppvisande i inflyttningsförsamlingen och kunde
förutom personuppgifter även innehålla noteringar
om t ex kristendomskunskaper och vandel. I de fall flyttningslängder
saknas utgör attesterna en värdefull källa, om
de finns bevarade.
Uppgifterna i kyrkobokföringen användes till attester,
intyg och längder, kontroll och underlag för befolkningsstatistik.
En utförlig presentation av 1800-talets kyrkobokföringsmaterial
finns på Demografiska databasens
hemsida.
Forskningsarkivets fichebestånd omfattar Gävleborgs
och Jämtlands läns kyrkobokföringsmaterial till
ca 1895 samt material från Västerbottens, Västernorrlands
och Norrbottens län till sekretessgränsen (70 år).
Dessutom finns delar av det äldre materialet från Kopparbergs
län, några finska gränsförsamlingar samt
Svenska församlingen i Paris (1600-1700-tal).
SCB:s utdrag ur födelse-, vigsel- och dödböcker
finns också för tiden 1860 fram till 1949.
|
