Handlingarna ingår i riksdagens arkiv bland frihetstida utskottshandlingaråren
1734 - 1772. Riksdagen hade bestämt att landshövdingarna
före varje riksdag skulle avge en ämbetsberättelse
till ständerna så att de fick material och uppslag för
arbetet på landets materiella förkovran. För 1730-talet
är samlingen landshövdingeberättelser ofullständig
troligen p g a att vissa landshövdingar ej fullgjort sina åligganden.
Vid 1740-41 års riksdag bestämdes därför ett
detaljerat schema över hur berättelserna skulle vara uppställda
efter mönster från de kungliga kollegiernas berättelser.
Bland rubrikerna till de olika paragraferna kan nämnas Skogarna,
Hemmans hävdande till åker och äng, ödeshemman,
gräsgälden och årsväxten, Bruk, kvarnar och
sjuderier, Handeln och sjöfarten och länets produkter,
Manufakturer, fabriker och hantverkerier, Folkmängden, Hospital
, bårhus, tukthus och fattighus.
Dessa periodiskt återkommande berättelser upphörde
efter statsvälvningen 1772.De finns som mikrofiche i Forskningsarkivet
tillsammans med ett separat register.
Vid ytterligare tre tillfällen under 1700-talets sista årtionden
(1772, 1786 och 1792) inkrävdes landshövdingeberättelser,
vilka inte överlämnades till riksdagen utan till kammarkollegiet,
justitiekanslern och Kungl. Maj:t. Dessa berättelser är
mycket ojämnt bevarade och finns inte överförda
till mikrokort. Först en bit in på 1800-talet bestämdes
att landshövdingeberättelserna skulle göras regelbundet
periodiska och att de skulle ges en enhetligare disposition. 1821
bestämdes att berättelserna skulle avges vart femte
år och insändas till Kungl. Maj:t. Följande huvudavdelningar
skulle finnas med: Länets allmänna beskaffenhet, Invånare,
Näringar (jordbruk, boskapsskötsel,skogar, bergsrörelse,
fabriker, bruk och övriga näringar, binäringar
och handel), Politisk författning (kammarverk, statsbidrag
och politi) samt Städer. Berättelserna föreligger
i tryck fr o m 1820-talet. Åren 1856 - 1860 t o m 1901 -
1905, då den sista berättelsen avgavs, ingår
de som en särskild avdelning i BISOS. De tryckte berättelserna
från Norrlandslänen finns även på mikrokort
i Forskningsarkivet.
Underlaget till femårsberättelserna hade insamlats
av kronofogdar, länsmän, magistrater och hushållningssällskap.
Detta grundmaterial som innehåller många intressanta
uppgifter på sockennivå finns bevarat bl a i många
kronofogdearkiv, där det ofta bildar egna ämnesordnade
serier, Handlingar till femårsberättelser. Det material
som avser Västerbotten 1817 - 1917 och Norrbotten 1772 -
1916 finns som mikrofiche i Forskningsarkivet.
|
