|
Ecklesiastikverket i Lappmarken som hade till uppgift att ansvara för insatser inom kyrkan och skolan i
Lappmarken tillkom i o m 1723 års riksdagsbeslut med förordningen "Om lappländarnes flitigare undervisning i
kristendomen och skolors inrättande där i orten".
Den 15 november 1738 inrättades en särskild direktion över Lappmarkens ecklesiastikverk bestående av
universitetskanslern, ärkebiskopen och justitiekanslern/justitieborgmästaren i Stockholm. Direktionens uppgift
skulle vara, att i samråd med vederbörande landshövding och konsistorium leda arbetet på "den rena
evangeliska lärans fortplantande och vidare stadfästelse uti Lappmarken".Det innebar en intensiv
undervisningsverksamhet med s k lappskolor vid varje moderkyrka där särskilda skolmästare var verksamma
samt ambulerande lekmannakateketer och missionärer. Verksamheten bekostades av kollektmedel och en
särskild bevillning under 4 år om ett öre årligen per matlag samt vissa bötesinkomster. Direktionen fortsatte sin
verksamhet som självständigt förvaltningsorgan till 1801 då ansvaret för Ecklesiastikverket övergick till
kanslersgillet för att efter1809 års kansliordning tillhöra kanslistyrelsen. Vid riksdagen 1834/35 indrogs
fondmedlen till statsverket och statskontoret övertog medelsförvaltningen.
I Forskningsarkivet finns på mikrofiche protokollen i de ecklesiastika lappmarksärendena åren 1747 - 1809
samt inkomna skrivelser 1739 - 1760. Dessutom ingår också manuskriptet till kanslirådet Johan Elers
Lappmarks beskrifning som innehåller "Samlade underrättelser om Lappmarkerne under Svea Vällde,
innehållande: Landets Geographiska Beskrifning och Historia Naturalis, Lapparnas ursprung, Seder, Bruk,
Slögder och Lefnadssätt, deras Religion, Omvändelse, Handell och Näringsfång samt Politiska och Ecclesiastika
Styrelse med hvad därmed gemenskap äger"

|