|
Sockenstämmoprotokollen ingår i kyrkoarkiven bland de
kyrkokommunala handlingarna (serie KI). I protokollen behandlas
förvaltningen av socknens verksamheter och tillgångar.
Ordinarie sockenstämmor hölls två gånger/år
i maj och september till år 1862 då de upphörde
och ärendena uppdelades på kyrklig och borgerlig kommun
med kyrkostämma och kommunalstämma som beslutande organ.
Sockenstämmorna var från början allmänna men
blev så småningom i första hand en angelägenhet
för de besuttna, jordägande sockenborna, eftersom rösträtten
var graderad. Störst inflytande hade dock sockenprästen
som var självskriven ordförande och förde protokoll
samt ansvarade för att besluten verkställdes.
Bland sockenstämmans äldsta uppgifter märks byggande
och skötsel av kyrka och prästgård samt utövandet
av kyrkotukt. Stämman fungerade som domstol och kunde utdöma
böter eller stockstraff för den som bröt mot kyrkodisciplinen
eller levde osedligt. Under 1700-talet fick sockenstämman
ansvar för skola och fattigvård. Vid sockenstämman
utsågs också socknens funktionärer och förtroendevalda
( t ex sockenskrivare, sockenskräddare och sexmän).
Där fattades också beslut i andra gemensamma angelägenheter
som t ex byggande av broar, vägunderhåll och sockenmagasin.
Protokollen från sockenstämmor i Norrlandslänen
finns som mikrofiche i Forskningsarkivet.
|
