Mikrofichebeståndet i Forskningsarkivet omfattar Västerbottens län för tidsperioden 1808 - 1900. Följande ärendetyper är vanligast förekommande: nybyggesinrättningar, hemmansklyvningar, torpinrättningar, immissioner (ständig åborätt i kronohemmen), hemmanssammanläggningar, spannmålsunderstöd, fiskerier, brandstod, befrielse från kronoutlagor, option och tillökningsskatt, intagor av odlingslägenheter och skattläggningsutslag.

Första mikrokortet i varje volym innehåller en kronologisk förteckning över sökandenas namn och hemvist (by och socken), resolutionens innehåll och löpnummer i volymen. Resolutionerna är ordnade i löpnummerordning varje år.

Dessutom finns också en fögderivis indelad förteckning över utfärdade frihetsbrev på beviljade nybyggesinrättningar och förteckningar på de hemmans- och nybyggesåboer m fl som ska erlägga tillökningsskatt eller penningräntor för de lägenheter som upplåtits samt förteckningar på utfärdade skattläggningsutslag.

För vissa år ingår också saköreslängder och syneinstrument.

Nuvarande Norrbottens län finns med t o m 1810. Dessutom finns odlingslägenheter inom lappmarksfögderiet medtagna för vissa år efter 1810.

En del volymer är defekta. Möjligen kan de utrivna läggen finnas i lantmäterikontoret i Umeå.

Från Norrbottens landskontor finns utslag och resolutioner som mikrofiche. De omfattar åren 1746 - 1837och förekommer dels i koncept och dels i avskrifter, som avskrivits eller uttagits ur Västerbottens länsstyrelses arkiv i Umeå och överförts till Norrbottens länsstyrelses arkiv i Luleå före branden 1888. De har där inordnats i två serier A IIa och A IIb. Varje volym i serie AIIa (1 - 6) har försetts med kronologiskt register över innehållet.Hela länet samt en del handlingar rörande Finland finns med i serien t o m 1810. För tiden därefter dock enbart Piteå lappmark som ej finns med bland resolutionerna i serie A II b.

Till serie A IIa vol 1 - 4 som omfattar åren 1749 - 1810 finns orts- och personregister.

Proceduren för en nybyggesanläggning var i korthet följande: Ansökan till KB (länsstyrelsen) med anhållan om syn. Remiss till länsmannen för syn. Denne upprättade ett syneinstrument med beskrivning av platsen för det tilltänkta nybygget, jordmån mm. Syneprotokollet lämnades till häradsrätten för granskning (synen införs i häradsrättsprotokollet), varvid klander kan anföras mot utsyningen. Häradsrätten föreslår frihetsår (ca 25 år). Med inlämnande av frejdebetyg och borgensförbindelse för de byggnads- och odlingsskyldigheter som KB kunde komma att ålägga fullföljer sökanden sin ansökan hos KB. Efter granskning av handlingarna avkunnar KB utslag. Konceptet finns i resolutions/utslagsboken.

Sedan frihetsåren löpt ut skattlades nybygget. Krononybyggaren blev därmed kronobonde och erlade årligen ränta till kronan som fortfarande hade den formella äganderätten. Först efter skatteköpet blev bonden fullvärdig ägare till sin jord.