Utförlig arkivinformation

Handskrift 71. Kyrkoherde Ferdinand Öbergs arkiv, (1850-1933)

Bild. Handskrift 71

Kyrkoherde Lars Ulrik Ferdinand Öberg föddes den 10 september 1850 i Häggdånger, Ångermanland som son till hemmansägaren Lars Mikaelsson Öberg och hans maka Karolina Kristina Sadelin.

Efter att ha studerat vid Fjellstedtska skolan åren 1871 - 1875 avlade han mogenhetsexamen vid Upsala privata elementarläroverk den 31 maj 1876. Därefter skrevs han in vid Uppsala universitet, där han avlade teoretisk teologexamen i december 1878, varefter han med befrielse från praktisk teologexamen prästvigdes för Härnösands stift den 26 januari 1879. Ferdinand Öberg avlade pastoralexamen i november 1891 och uppträdde som preses vid prästmötet i Härnösand 1897, där synodalavhandlingen bar titeln "Om Kristus som överstepräst enligt Hebréerbrevet". Vid Linnéfesten i Uppsala i maj 1907 utnämndes han till teologie doktor.

Den prästerliga banan inleddes i Jämtland, där Ferdinand Öberg efter korta förordnanden som e o Prästman blev utnämnd till komminister i Ås, Rödöns pastorat den 29 november 1880. Han tjänstgjorde också som lärare under ett läsår (1886-87) vid Östersunds elementarläroverk för flickor.

Den 19 maj 1885 utnämndes han till kyrkoherde i Vännäs, där han efter ett år som vice pastor tillträdde tjänsten den 1 maj 1888. I Vännäs blev han kvar till sin pensionering 1927. Som emeritus bosatte han sig i Äppelviken, Bromma församling, där han avled den 11 juni 1933. Jordfästningen ägde rum i Vännäs kyrka den 18 juni.

1882 hade Ferdinand Öberg ingått äktenskap med Emma Huss, dotter till komminister Erik Huss i Hammerdal. Hon avled redan den 23 januari 1890 i Vännäs. I äktenskapet föddes sonen Erik den 14 april 1884 och döttrarna Elin, den 22 augusti 1885 och Signild den 29 juni 1887.

Han gifte sig för andra gången 1892 med Anna Emilia (Emma) Axberg, född den 24 november 1857 i Strömstad. I detta äktenskap föddes två barn, sönerna Thure Ferdinand, född den 30 mars 1893 och Carl Emil Ferdinand, född den 27 augusti 1894.

Öberg var mycket beläst på det teologiska området. Han fortsatte de exegetiska och dogmatiska studierna till sen ålderdom. Hans egen övertygelse i dessa frågor var dock fast grundad i den gamla ortodoxt-lutherska ståndpunkten.

Öbergs verksamhet som predikant känneteckades av ingående bibelkunskap. Predikningarna som hölls i en något tung stil var omsorgsfullt utarbetade med tonvikten lagd på det undervisande momentet. Detta visade han också i arbetet med konfirmanderna, där han gav sina elever grundlig undervisning och utövade stort inflytande. När det gällde de övriga ämbetsuppgifterna framstod han som plikttrogen, ordningssam och tillmötesgående. Han var särskilt intresserad av skolväsendets utveckling. Till missionssällskapet "Bibeltrogna vänner" hade han en positiv inställning och gynnade dess predikanter till många av hans ämbetsbröders betänksamma undran. (Sundelin, K, Handlingar rörande prestmötet i Luleå 1934, Minnesteckningar)

Ferdinand Öbergs tryckta skrifter:

Predikan på 19.söndagen efter Trefaldighet (i Predikningar af Hernösands stifts prester 2, 1884)

Guds barns gemenskap med Jesus och med hvarandra. Predikan i Ås kyrka Kristihimmelsfärdsdagen 1887. Afskedspredikan. Östersund 1887

"Vägen till sällhet", 17 betraktelser öfver Davids 32 psalm. Stockholm 1891

Om Kristus såsom öfverstepräst enligt Hebreerbrefvet (synodalafhandling vid prästmötet i Härnösand 1897)

Predikan på 3.söndagen efter påsk (i Predikningar öfver nya texter utg av Evangeliska Fosterlandsstiftelsen, Årgång 1, 1898)

Om kristlig barnauppfostran, tal vid invigningen av Nyby skolhem i Wännäs församling d 20 oktober 1897, Umeå 1898.

Fräls oss ifrån ondo. Tal vid vespergudstjänst i Vännäs kyrka den 6 februari 1914, bondetågets dag. Umeå 1914.

Arkivet upprättat av Ingegerd Marell, 1992-01-28