Befolkningsstatistiska tabeller

Bestånd

  • Mortalitets- och folkmängdstabellerna för hela riket 1749 - 1859 på prosterinivå
  • Summariska folkmängdsredogörelser för de norrländska länen 1865- 1940.

Om befolkningsstatistiska tabeller

Grunden för de befolkningsstatistiska uppgifterna var folkbokföringen. Behovet av en ordnad befolkningsstatistik hade ökat i Sverige under 1700-talet p g a de stora krigen. Sjukdomar, missväxt, penningbrist och hotande politiska förvecklingar bidrog till att ytterligare försämra nödläget. Man måste därför finna vägar att förbättra landets ekonomiska läge och understödja dess näringsgrenar. Frågan utreddes, vilket ledde fram till en gemensam plan för hela riket som underställdes Kungl Maj:t och tabellverket kunde börja sin verksamhet 1749. Sverige fick därmed en systematisk befolkningsstatistik.

Tre olika typer av tabeller upprättades.

Tabell I och II skulle uppta antalet födda, döda och vigda fördelade på årets månader samt dödsorsaker fördelade på sjukdomar och efter ålder. Dessutom antecknades märkvärdiga händelser i naturen och årsväxt. Blanketten kallades mortalitetstabellen 1749 - 1859.

Tabell III folkmängdstabellen 1749 - 1855 innehöll uppgifter om folkmängden vid årets slut fördelad efter kön och ålder. Den upprättades vart tredje år från år 1751 och vart femte år från år 1775.

Dessutom finns fr o m 1861 summariska folkmängdsredogörelser, redovisningar av folkmängdens förändringar under det gångna året årligen insända från församlingarna till SCB. Som bilaga till dessa finns fr o m 1865 uppgift om emigranter med namn, ålder, yrke och emigrationsland. 1865 års förteckning upptar även emigranter 1861 - 1864. Fr o m 1875 finns även immigranter upptagna och obefintliga förekommer fr o m 1911.