Kyrkobokföringsmaterial

Bestånd

  • Några finska gränsförsamlingar samt Svenska församlingen i Paris (1600-1700-tal)
  • SCB:s utdrag ur födelse-, vigsel- och dödböcker för tiden 1945-1949 avseende Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland

Om Kyrkobokföringsmaterial

Genom kyrkolagen 1686 tillkom föreskrifter för hela landet om att prästerkapet skulle föra folkbokföringsanteckningar. Syftet med den personbokföring som infördes var att den skulle tjäna prästens ämbetsgärning. "Prästerna skola hålla vissa längder på alla sina åhörare, huus ifrån huus, Gård ifrån Gård och weta besked om deras framsteg och kunnskap uti deras Christendomsstycken".

De s k kyrkobokföringshandlingarna består av husförhörslängder (församlingsböcker fr o m 1894) in- och utflyttningslängder, födelse- och dopböcker, lysnings- och vigselböcker samt död- och begravningsböcker.

Husförhörslängd
I husförhörslängderna upptas församlingsborna familjevis och i regel topografiskt efter by och fastighetsnummer. Mer regelbundet förda husförhörslängder förekommer från mitten av 1700-talet. Varje längd omfattar i allmänhet en fem- eller tioårsperiod.

Födelse- vigsel och dödböcker kallas med ett gemensamt namn för ministerialböcker, vilka enligt 1686 års kyrkolag skulle föras kronologiskt. Under äldsta tid antecknades i regel födslar, vigslar och dödsfall i en och samma bok, som kallades kyrkobok.

In- och utflyttningslängder fördes sporadiskt under 1700-talet och ger därför en ofullständig bild av flyttningen mellan församlingarna. Först vid mitten av 1800-talet blir de fullständiga.

Av de olika typerna av bilagor till kyrkobokföringen har framförallt flyttningsattesterna sitt intresse. Dessa intyg utfärdades av präst i utflyttningsförsamlingen för uppvisande i inflyttningsförsamlingen och kunde förutom personuppgifter även innehålla noteringar om t ex kristendomskunskaper och vandel. I de fall flyttningslängder saknas utgör attesterna en värdefull källa, om de finns bevarade.

Uppgifterna i kyrkobokföringen användes till attester, intyg och längder, kontroll och underlag för befolkningsstatistik.

En utförlig presentation av 1800-talets kyrkobokföringsmaterial finns på Demografiska databasens hemsida.