Landshövdingeberättelser

Handlingarna ingår i riksdagens arkiv bland frihetstida utskottshandlingaråren 1734 - 1772. Riksdagen hade bestämt att landshövdingarna före varje riksdag skulle avge en ämbetsberättelse till ständerna så att de fick material och uppslag för arbetet på landets materiella förkovran. För 1730-talet är samlingen landshövdingeberättelser ofullständig troligen p g a att vissa landshövdingar ej fullgjort sina åligganden. Vid 1740-41 års riksdag bestämdes därför ett detaljerat schema över hur berättelserna skulle vara uppställda efter mönster från de kungliga kollegiernas berättelser. Bland rubrikerna till de olika paragraferna kan nämnas Skogarna, Hemmans hävdande till åker och äng, ödeshemman, gräsgälden och årsväxten, Bruk, kvarnar och sjuderier, Handeln och sjöfarten och länets produkter, Manufakturer, fabriker och hantverkerier, Folkmängden, Hospital , bårhus, tukthus och fattighus.
Dessa periodiskt återkommande berättelser upphörde efter statsvälvningen 1772.De finns som mikrofiche i Forskningsarkivet tillsammans med ett separat register.

Vid ytterligare tre tillfällen under 1700-talets sista årtionden (1772, 1786 och 1792) inkrävdes landshövdingeberättelser, vilka inte överlämnades till riksdagen utan till kammarkollegiet, justitiekanslern och Kungl. Maj:t. Dessa berättelser är mycket ojämnt bevarade och finns inte överförda till mikrokort. Först en bit in på 1800-talet bestämdes att landshövdingeberättelserna skulle göras regelbundet periodiska och att de skulle ges en enhetligare disposition. 1821 bestämdes att berättelserna skulle avges vart femte år och insändas till Kungl. Maj:t. Följande huvudavdelningar skulle finnas med: Länets allmänna beskaffenhet, Invånare, Näringar (jordbruk, boskapsskötsel,skogar, bergsrörelse, fabriker, bruk och övriga näringar, binäringar och handel), Politisk författning (kammarverk, statsbidrag och politi) samt Städer. Berättelserna föreligger i tryck fr o m 1820-talet. Åren 1856 - 1860 t o m 1901 - 1905, då den sista berättelsen avgavs, ingår de som en särskild avdelning i BISOS. De tryckte berättelserna från Norrlandslänen finns även på mikrokort i Forskningsarkivet.

Underlaget till femårsberättelserna hade insamlats av kronofogdar, länsmän, magistrater och hushållningssällskap. Detta grundmaterial som innehåller många intressanta uppgifter på sockennivå finns bevarat bl a i många kronofogdearkiv, där det ofta bildar egna ämnesordnade serier, Handlingar till femårsberättelser. Det material som avser Västerbotten 1817 - 1917 och Norrbotten 1772 - 1916 finns som mikrofiche i Forskningsarkivet.

Digitaliserat ur Landshövdingeberättelserna (NAD)