Sjukjournaler

I de journaler som fördes på sjukhus och motsvarande inrättningar finns förutom datum för in- och utskrivning bl a uppgifter om de intagna patienternas namn, ålder och hemvist samt förekommande sjukdomar och andra anmärkningar rörande hälsotillståndet.

Forskningsarkivet tillhandahåller sjukjournalerna från Sundsvalls lasarett och kurhus 1844 - 1900 på mikrofiche.

Länslasarettet i Sundsvall grundlades officiellt 1844.Tidigare hade lasarettet i Härnösand haft hela Västernorrland som sitt upptagningsområde. Det visade sig dock med sina nio sängar otillräckligt för behoven, varför riksdagsfullmäktige från Medelpad anhöll hos Kungl Maj:t om att med hjälp av de medel som tidigare skickats till Härnösand få inrätta ett lasarett i Sundsvall för patienter från Medelpad, som vid denna tid hade 29 000 invånare. I januari 1844 kunde det nya lasarettet ta emot sina första patienter i den s k Fabriksgården väster om staden vid Selångersåns krök. Den förste läkaren Olof Daniel Bagge hade 20 sängar att erbjuda sina patienter som uppgick till ca 100 intagna per år fram till mitten av 1860-talet då det blev en kraftig ökning av patientantalet beroende på att antalet syfilissjuka var mycket stort. De svarade för nästan hälften av alla intagna t o m 1874. Vården av de flesta patienterna bekostades av hemsocknen eller andra välgörare. Matordningen var reglerad i detalj av Serafimerordensgillet.

Eftersom antalet vårdbehövande växte så dramatiskt under 1860-talet beslutade landstinget att bygga ett helt nytt lasarett på den s k Backlundska tomten. Det stod klart 1875 och kunde erbjuda 89 vårdplatser i ett ändamålsenligt och modernt planerat sjukhus. Fram till 1900 led mer än var femte patient av veneriska sjukdomar. Därnäst var kirurgiska infektioner, arm- och benbrott, reumatiska lidanden och lungsjukdomar vanligast.

Källa: Brändström Anders & Edvinsson Sören, Folkhälsans utveckling ur Sundsvalls historia del I och II