Allmogens besvär

Originalmaterialet ingår i riksdagens arkiv och har ett omfång av 14 hyllmeter, 150 volymer för tiden från mitten av 1500-talet till 1823. Det omfattar hela landet (även Finland) och är länsvis ordnat. Samlingen är ojämnt bevarad från den första tiden men från mitten av 1600-talet allt rikligare. Med riksdagens minskade betydelse under det gustavianska enväldet tunnas materialet ut och efter 1809 behandlas de flesta frågor som tidigare formulerades som besvär i riksdagens tryckta protokoll och handlingar.

Besvärens ursprung finns i den svenska allmogens traditionella rätt att vända sig direkt till konungen med sina klagomål. Dessa frambars till att börja med till K M:t vid alla möjliga tillfällen, men de mest omfattande kom med tiden att sparas till riksdagsmötena. Besvären författades vanligtvis vid samma tillfälle som riksdagsmän utsågs och sammanställdes på häradsnivå under ledning av häradshövdingen för att sedan utarbetas till s k allmänna besvär i bondeståndet. De besvär som då ej godkändes som allmänna kunde av riksdagsmännen inlämnas som enskilda besvär, vilka avgjordes på administrativ väg av K M:t.

Besvären speglar många aspekter av bondebefolkningens levnadsvillkor och innehåller bl a klagomål över skatter och pålagor, missväxter, svält, krigsbördor, soldatutskrivningar, skjutsning, fogdar, tjänstemän, vägunderhåll och brobyggen samt frågor kring skogs- och jordbrukspolitik och skiftesreformer.

Sökingång: Ludvig Mårtensson, Sakregister till Allmogens besvär före 1720, Stockholm 1952. Dessutom finns även läns- och häradsvis upplagda diarier över allmogens enskilda besvär åren 1727, 1734, 1746 – 1772 och för perioden 1751 – 1772 ett kronologiskt upplagt diarium som innehåller referat av allmogens enskilda besvär och av inkomna remissyttranden samt anteckningar om resolutioner.