Lappmarkens ecklestiastikverk

Ecklesiastikverket i Lappmarken som hade till uppgift att ansvara för insatser inom kyrkan och skolan i Lappmarken tillkom i o m 1723 års riksdagsbeslut med förordningen "Om lappländarnes flitigare undervisning i kristendomen och skolors inrättande där i orten".

Den 15 november 1738 inrättades en särskild direktion över Lappmarkens ecklesiastikverk bestående av universitetskanslern, ärkebiskopen och justitiekanslern/justitieborgmästaren i Stockholm. Direktionens uppgift skulle vara, att i samråd med vederbörande landshövding och konsistorium leda arbetet på "den rena evangeliska lärans fortplantande och vidare stadfästelse uti Lappmarken".Det innebar en intensiv undervisningsverksamhet med s k lappskolor vid varje moderkyrka där särskilda skolmästare var verksamma samt ambulerande lekmannakateketer och missionärer. Verksamheten bekostades av kollektmedel och en särskild bevillning under 4 år om ett öre årligen per matlag samt vissa bötesinkomster. Direktionen fortsatte sin verksamhet som självständigt förvaltningsorgan till 1801 då ansvaret för Ecklesiastikverket övergick till kanslersgillet för att efter1809 års kansliordning tillhöra kanslistyrelsen. Vid riksdagen 1834/35 indrogs fondmedlen till statsverket och statskontoret övertog medelsförvaltningen.

I Forskningsarkivet finns på mikrofiche protokollen i de ecklesiastika lappmarksärendena åren 1747 - 1809 samt inkomna skrivelser 1739 - 1760. Dessutom ingår också manuskriptet till kanslirådet Johan Elers Lappmarks beskrifning som innehåller "Samlade underrättelser om Lappmarkerne under Svea Vällde, innehållande: Landets Geographiska Beskrifning och Historia Naturalis, Lapparnas ursprung, Seder, Bruk, Slögder och Lefnadssätt, deras Religion, Omvändelse, Handell och Näringsfång samt Politiska och Ecclesiastika Styrelse med hvad därmed gemenskap äger"

Digitaliserat ur Lappmarkens ecklesiastikverk (NAD)