Svenska telegrambyrån

Svenska Telegrambyrån är Sveriges äldsta nyhetsbyrå. Den grundades 1867 som en filial till den tyska Wolff-byrån i Berlin. Initiativet kom från den danska affärsmannen och journalisten A H Fich. Byrån övergick i svensk ägo på 1890-talet.

Telegrammen bands in i enkla bokpärmar och ordnades kronologiskt i olika serier. Största delen är utrikes telegram, där de inkomna kabeltelegrammen som finns bevarade i en obruten svit åren 1867 - 1919 är av stort internationellt intresse. Bl a finns från första världskriget de stridande ländernas statssubventionerade telegram. Bland de äldsta utländska originaltelegrammen förekommer också många handelstelegram, som fr o m 1894 bildar en egen serie.

Telegrambyrån hade tre filialer; Malmö som var en betydande leverantör av utlandsnyheter, Göteborg, varifrån norska nyheter levererades och Sundsvall som förmedlade inrikesnyheter från hela Norrland.

Telegrambyråns siste ägare direktör P G T Eklund deponerade en stor del av telegrammaterialet hos riksarkivet. Det omfattade tiden 1867 - 1910. En annan del (1911 - 1919) påträffades i början av 1970-talet hos krigsarkivet. Dessa telegram överflyttades då till riksarkivet. Telegrammen hotades dock av självförstörelse på grund av att papperet och texten var av mycket dålig kvalitet. Tack vare arbetsmarknadspolitiska medel kunde riksarkivet mikrofilma materialet hos serviceföretaget SIGA i Gällivare under början av 80-talet.

P g a filmunderlagets dåliga kvalitet är telegrammen delvis svårlästa. Det kan finnas felnumreringar, feldateringar och omkastningar av telegram, vilka inte har kunnat rättas till vid filmningen. Den teknik man använde sig av vid filmningen gjorde att filmen monterades nerifrån och upp. Det innebär att fichet måste roteras 180 grader före inläggning i läsare och att kortet läses från höger till vänster.

Forskningsarkivets bestånd utgörs av de inländska telefonogrammen via Sundsvall och Göteborg åren 1899 - 1911 samt utländska telegram för perioden 1867 - 1919.