Utförlig projektarkivinformation

Projektarkiv 1. Butajira Neuroprojektet (1983-1996)


1983 startade ett samarbetsprojekt mellan Umeå universitet (institutionen för neurologi) och universitetet i Addis Abeba. Det finansierades från Sverige av SAREC (Swedish Agency for Research Collaboration) och hade ursprungligen initierats av ESTC (Ethiopian Science and Technology Commission). Projektets mål var att finna praktiska lösningar för diagnoser, behandling och omhändertagande av patienter med neurologiska sjukdomar och handikapp i Etiopien. Studien bedrevs inom ett område 15 mil söder om Addis Abeba Butajira med en befolkning som uppgick till 250 000 människor. Forskargruppen bestod av fyra svenska forskare knutna till Umeå universitet (två neurologer. en pediatriker och en klinisk genetiker) under ledning av professor Jan Ekstedt samt fyra etiopiska forskare med dr Redda Tekle Haimanot som projektledare.

Inom projektet identifierades mer än 6000 personer med neurologisk sjukdom. Bland dessa fanns 1500 personer med epilepsi. Dessutom identifierades ca 4 000 blinda antingen p g a grå starr eller infektionssjukdomen trakom.
Forskningsresultaten presenterades i vetenskapliga artiklar och i dr Redda Tekle Haimanots doktorsavhandling som han försvarade vid Umeå universitet 1990. Inom ett av de totalt sjutton delprojekten planerades för uppförandet av en enkel rehabiliteringsanläggning för omhändertagande av de personer där behandlingsbara insatser kan göras. Det resulterade i tillkomsten av Grarbet Ledekuman - Akasiagården för de handikappade - som hade Björkgården i Umeå som förebild. Anläggningen invigdes i januari 1996.

Bland finansiärerna av projektet finns Neurologiskt Handikappades Förbund i Västerbotten.

I det arkiv som förvaras i Forskningsarkivet finns en omfattande korrespondens med tillhörande diarium, årsrapporter, reseberättelser, forskningsplaner, ansökningar och avtal, enkätformulär samt en stor samling tematiskt ordnade diabilder. Dessutom ingår också handlingar rörande samarbetet med Västerbottensavdelningen av Neurologiskt Handikappades Riksförbund och uppförandet av rehabiliteringsanläggningen Grarbet Ledekuman.
Primärmaterial och korrespondens rörande projektet finns även i Etiopien.

Arkivet är tillgängligt för forskning efter kontakt med tjänstgörande professor i neurologi vid Umeå Universitet eller prefekt vid institutionen

Förtecknat av Ingegerd Stenström, 2003-08-22
Förtecknat av Ingegerd Stenström,
Förtecknat av Ingegerd Stenström, 2000-12-20

Järkvissle, vid Indalsälven. Tvättplatsen vid
färjekarlens bostad Foto nr 31 ur rapport nr 48.

Nedan görs en kort presentation av materialet. Den fullständiga förteckningen över rapporterna är sammanställd i pdf-format. Rapporterna finns tillgängliga i forskningsarkivets bevakade läsesal.

Från 1942 till mitten av 1970-talet byggdes vattenkraften ut i stor skala i de norrländska älvarna. Bortsett från de fredade älvarna reglerades fjällsjöälvarna och en del mindre älvar från Luleälven ner till Dalälven. Höga dammar dämde milslånga sjöar och vattendrag där fallhöjden kunde utnyttjas. Nedanför dammen blev sträckor torrlagda. Faunan och floran förändrades och nutida gårdar och äldre kulturlämningar lades under vatten. För att rädda en del av de kulturhistoriska värdena genomfördes kulturhistoriska inventeringar inom berörda områden. En mängd lämningar från stenåldern till nutid hittades. Boplatserna från sten- och bronsåldern är särskilt väl representerade, eftersom stenredskap och avfall från redskapstillverkningen bevaras bäst och är lätt att känna igen och förekommer under minst 6000 år f. Kr. Delar av de boplatser som ansågs viktigast grävdes ut, det stora flertalet lämningar lades under vatten. Undersökningarna utfördes av Riksantikvarieämbetet. Rapporterna från inventeringarna innehåller en översikt med kartor över funna lämningar och foton av miljöer och landskap. Rapporterna över utgrävningarna redogör för grävningarnas omfattning och redovisar fynd, planer och foton. En del av rapporterna har bearbetats i den senare forskningen tillsammans med fynden som bevaras i Statens historiska museum. Det etnologiska materialet har utnyttjats till en mindre del. Den omfattande fotografiska dokumentationen av älvarnas natur- och kulturlandskap är material för kulturhistoriska studier av Norrlands inland före de stora förändringarna. En del foton har använts som illustrationer i litteraturen. Undersökningarna gav Norrlands inland en förut okänd förhistoria. På samma sätt har utbyggnaden av vattenkraften i Norge och Finland förändrat synen på forntiden i norr.

Margareta Biörnstad har skildrat och analyserat utvecklingen av Riksantikvarieämbetets arbete vid vattenkraftens utbyggnad i Kulturminnesvård och vattenkraft 1942-1980, Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. 2006. Det klassiska arbetet är Från norrlandsälvar och fjällsjöar av Sverker Janson och Harald Hvarfner, Riksantikvarieämbetet. 1960. Ett exempel på en arkeologisk bearbetning är Lars L. Forsbergs avhandling Site Variability and Settlement Patterns. An analysis of the Hunter-Gatherer Settlement System in the Lule River Valley, 1500 B.C.-B.C./A.D., Archaeology and Environment 5, Department of Archaeology, University of Umeå. 1985.

Presentationen av sjö-och älvregleringsrapporter är sammanställd av professor emeritus Evert Baudou.
 

Förtecknat av Cuno Bernhardsson, 2007-08-09

Center för arktisk kulturforskning var en tvärvetenskaplig arbetsenhet vid Humanistiska fakulteten vid Umeå universitet. Centret inrättades 1983 och i styrelsen fanns representanter för ämnena arkeologi, etnologi, finska, historia, allmän språkvetenskap, nordiska språk samt samiska.

Center för arktisk kulturforskning hade som målsättning att initiera och genomföra forskning inom det cirkumpolära området (Norden, Sovjet, Alaska, Canada m fl.), hålla seminarier och utbildning samt verka för ett internationellt samarbete inom området.

Center för arktisk kulturcenter drev ett flertal projekt bl.a Sälfångstkulturer vid Bottenviken, metodutveckling i lichenometri, beskrivning och publicering av Pfaff- och Nordenskiöldsamlingarna. Vidare anordnade man internationella seminarier, deltog i utställningsverksamhet samt utgav publikationsserier.

Vid centret fanns tre tjänster i form av en föreståndartjänst, en forskningsassistenttjänst samt en sekreterare (halvtid). Föreståndare vid Center för arktisk kulturforskning har varit Noel Broadbent, Roger Kvist, Rabbe Sjöberg och Sverker Sörlin.

Center för arktisk kulturforskning avvecklades 1995 i samband med en omorganisation inom Humanistisk fakultet.

Arkivet efter Center för arktisk kulturforskning omfattar 2 hyllmeter och innehåller protokoll, korrespondens, ekonomi, forskningsmaterial, fotografier och tryck.

Förtecknat av Gabriel Runeby, 2009-04-28
Förtecknat av Cecilia Johnsson, 2009-09-21

Förtecknat av Göran Larsson, 2015-03-06

Material insamlat under forskningsprojektet Dramatik på svenska scener 1910-1975.
Projektet bedrevs vid Institutionen för litteraturvetenskap med drama-teater-film vid Umeå universitet åren 1974-1980. Det finansierades av Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond och leddes av dåvarande docenten Sverker R. Ek. Projektet gav ut rapporterna Teater i Göteborg 1910-1975, 1978 (en textvolym, en volym med repertoarförteckningar, en registervolym) och Teater i Stockholm 1910-1970, 1982 (två textvolymer, en volym med repertoarförteckningar, en registervolym).

Arkivet består av följande material:

A.
Teaterrecensioner från Stockholm 1909-1959. Urval som under projektarbetet bedömdes teaterhistoriskt intressant ur Svenska teaterförbundets klippsamling på Kungliga Biblioteket i Stockholm. Samlingen upprättades på Teaterförbundets uppdrag av pensionerade skådespelare. (13 volymer)

B.
Teaterrecensioner från Stockholm. Dramaten och Stockholms stadsteater 1960-1971, förortsteatrar 1952-1964, privatteatrar 1954-1970. Urval som under projektarbetet bedömdes teaterhistoriskt intressant ur klippsamling som upprättats av museets personal på dåvarande Drottningholms teatermuseum, nuvarande Sveriges teatermuseum i Stockholm. (8 volymer)

C.
Diverse teaterartiklar (ej recensioner) från Stockholm 1913-1935. Urval som under projektarbetet bedömdes teaterhistoriskt intressant ur Svenska teaterförbundets klippsamling på Kungliga Biblioteket i Stockholm. Samlingen upprättades på Teaterförbundets uppdrag av pensionerade skådespelare. (8 volymer)

D.
Teaterrecensioner från Göteborg 1911-1975. Urval som under projektarbetet bedömdes teaterhistoriskt intressant ur klippsamling som upprättats av museets personal på dåvarande Göteborgs teaterhistoriska museum, ingår numera i teatersamlingarna på Göteborgs stadsmuseum. Åren 1919-1928 har hämtats ur Svenska teaterförbundets klippsamling på Kungliga Biblioteket. (24 volymer)

E.
Teaterartiklar (i huvudsak ej recensioner) från Göteborg 1897-1977. Urval som under projektarbetet bedömdes teaterhistoriskt intressant ur klippsamling som upprättats av museets personal på dåvarande Göteborgs teaterhistoriska museum, ingår numera i teatersamlingarna på Göteborgs stadsmuseum. (18 volymer)

F.
Excerpter, arkivförteckningar, protokoll, ämnesordnade tidningsartiklar och andra kopior. Där proviniens kan bestämmas framgår den av materialets karaktär. Fyra pärmar markerade STHLM Teaterkritik nov 1909-dec 1922 upprättades av forskningsprojektets personal i samband med excerpering av repertoaruppgifter. (7 volymer)

G.
Kortregister över teatermaterial i tidningar, tidskrifter och böcker från i huvudsak 1900-talets första hälft.

Arkivbeskrivningen upprättad av projektmedarbetaren Claes Rosenqvist.

Arkivet är fritt tillgängligt för forskning

 

Förtecknat av Göran Larsson, 2008-03-18

ur Julius Ceasar, Dramaten
1985. Foto Sv. Teatermuseum

Forskningsprojektet Den svenska nationalscenen leddes från Institutionen för litteraturvetenskap med drama-teater-film vid Umeå universitet åren 1982-1988. Utöver Umeå deltog forskare från Stockholms, Lunds och Göteborgs universitet samt personal från Dramaten. Projektet finansierades av Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, och projektledare var professor Sverker R. Ek. Till Dramatens 200-årsjubileum 1988 utgavs bokverket Den svenska nationalscenen. Traditioner och reformer på Dramaten under 200 år.

Under projekttiden initierades ett stort arbete med kartläggning av Dramatens repertoar under 200 år. Tom J. A. Olsson och Margot Wirström på Dramaten excerperade källmaterial på den egna institutionen, på Kungliga teatern (Operan), Drottningholms teatermuseum (nuv. Sveriges teatermuseum) och Kungliga Biblioteket. Materialet var främst affischer och rollböcker, men för den allra äldsta perioden var även tidningar viktiga.
De insamlade uppgifterna fördes upp på formulär som utarbetats av Lennart Forslund vid Umeå universitet. Forslund har sedan systematiserat materialet och kompletterat uppgifterna om de spelade pjäserna ur svensk och internationell teaterhistorisk litteratur.

I arkivet finns ett exemplar av detta formulär för varje "uppsättning" på Dramaten under åren 1787-1988. Med "uppsättning" avses en unik teaterproduktion, den kan i sin tur ha spelats i ett antal "föreställningar". För slutet av 1700-talet och början av 1800-talet är antalet uppsättningar mycket stort, eftersom en teaterkväll då oftast bestod av flera pjäser kombinerade till ett program, och sammansättningen kunde växla från kväll till kväll. Varje sådan kombination har behandlats som en uppsättning. Den databas som upprättats med arkivet som grund omfattar nära 24.000 poster.Utöver formulären innehåller arkivkapslarna Lennart Forslunds sammanställningar och arbetsanteckningar från systematiseringsarbetet.

Beroende på källäget kan formulären innehålla alla eller ett antal av följande uppgifter:
Scen (fr.a. De fem teaterhus Dramaten verkat i, se nedan), pjästitel, originaltitel (för översatta pjäser), genre, antal akter, författare, översättare, regissör, scenograf, kompositör, roller och skådespelare, speldatum, ev. gästspel samt uppgift om vilka andra pjäser som ingått i samma program.

Arkivet omfattar 63 kapslar i fem serier. Kartongerna är märkta med namnet på respektive teaterhus samt årtal. De fem serierna betecknas och fördelar sig på följande sätt:
Bollhuset (ursprungligen avsett för ett tennisliknande bollspel, beläget på södra sidan Slottsbacken mitt emot kungliga slottet; ett antal europeiska bollhus byggdes under 1600- och 1700-talet om till teatrar) 2 kapslar 1787-1792.
Arsenalen (f.d. slottet Makalös i nuv. Kungsträdgården vid platsen för Karl XII-statyn och almarna, en tid vapenförråd innan byggnaden apterades till teater) 17 kapslar 1792-1825.
Operahuset (Arsenalen brann ned 1825, varefter Dramatenverksamheten i nästan fyra decennier fick samsas med den lyriska verksamheten i dåvarande operahuset, rivet 1892 för att lämna plats åt det nuvarande operahuset) 16 kapslar 1825-1863.
Mindre teatern (vid Kungsträdgårdens östra sida; en tidigare privatteater som inköptes för Dramatenverksamhetens räkning) 13 kapslar 1863-1908.
Dramaten (det nuvarande huset vid Nybroplan) 8 kapslar 1908-1988.

Arkivbeskrivningen är upprättad av projektmedlemmen Claes Rosenqvist.

Förtecknat av Göran Larsson, 2008-03-18

Förtecknat av Göran Larsson, 2009-09-03

Förtecknat av Mathias Hellquist, 2012-04-26

Förtecknat av Göran Larsson, 2018-02-21

Foto: Bengt A Lundberg, RA

Förtecknat av Göran Larsson, 2018-02-21